Produktbeskrivning
Nu finns Adafruits pyttesmå ItsyBitsy-utvecklingskort även med RP2040-chippet från Raspberry Pi! Detta kort har hela 8MB Flash och 264K SRAM, så du kan använda massor av bibliotek och skriva mycket (eller klumpig) kod utan att oroa dig för att platsen ska ta slut :-)
RP2040 är en snabb tvåkärnlig ARM Cortex M0+ med 125 MHz klockfrekvens (på ItsyBitsy).
Egenskaper:
* Samma mått som andra ItsyBitsy-kort, 36x18x4mm.
* RP2040 32-bitars Cortex M0+ dubbelkärnig processor med ~125 MHz klockfrekvens och 3.3V logiknivå och spänning
* 264KB RAM
* 8MB SPI FLASH för lagring av filer och kod. Inget EEPROM-minne finns.
* 23 GPIO-pinnar med följande funktioner:
- Fyra 12-bitars ADC (en mer än Raspberry Pi Pico)
- Två I2C, två SPI och två-UART-- 16 PWM-utgångar för att styra servon, lysdioder, m.m.
- De tio utgångarna som saknar ADC och seriell kommunikation är bredvid varandra för att underlätta bruk av PIO
- Pin #11 har en röd lysdiod för indikering, tester, osv.
* En inbyggd NeoPixel spänningsmatas genom GPIO, så den går att stänga av helt för att spara ström.
* Både Reset och Bootloader select har fått riktiga inbyggda knappar, så du slipper dra ut usb-kabeln varje gång du vill programmera kortet.
* Inbyggd 3.3V spänningsregulator med upp till 500mA strömuttag korta stunder
* En power enable pin
* Strömmatas över USB eller extern strömförsörjning
* SWD-pins för debugging
* Inbyggd 12MHz-kristall för precis timing
* En Vhigh-utgång ger tillgång till den spänning som är högst av VBAT och VUSB, för att driva lysdioder, servon, andra kretsar, osv.
* En digital utgång (D5, märkt med ett utropstecken) har inbyggd nivåomvandlare baserat på Vhigh, för kommunikation med 5V-logik
* Micro USB-kontakt.
Mer om PIO:
De två konfigurerbara PIO har åtta "state machines. PIO kan snabbt och utan att belasta processorn kan utföra enklare funktioner. I och med att det sker separat från processorn, kan de exempelvis läsa av pins och ha datan klar när processorn behöver den.
Eftersom RP2040 kan ha upp till 133Mhz klockfrekvens kan det bli problematiskt att kommunicera med äldre eller långsammare enheter. Många processorcykler kan gå åt innan RP2040 får något svar på seriell kommunikation. Men med PIO-maskinerna kan RP2040 istället ägna sig åt sina beräkningar, medan PIO-maskinerna sköter kommunikation med omvärlden. När så processorn vill läsa av datan, så har PIO-pinnarna den lagrad för snabb avläsning.
Särskilt om det är något obskyrt protokoll det handlar om, eller exempelvis en ovanlig display, så kan PIO-maskinerna "bit-banga" kommunikationen, alltså skapa rätt bitflöde utan att "förstå" protokollet det handlar om. Detta utan att kärnan i RP2040 behöver vänta, eller hantera precis timing.
Alla PIO-maskiner har tillgång till alla GPIO-pins, kan operera från 2KHz till 133Mhz klockfrekvens, och kan läsa och skriva till pins, skicka data till FIFO och räkna upp en klocka på bara en klockcykel.
PIO kan exempelvis generera klockor, styra servon utifrån en enkel instruktion, eller återkoppling, dimma lysdioder, bland mycket annat.
Ett litet assembler-liknande språk som heter pioasm, med bara nio instruktioner (!) är allt som krävs för att programmera PIO-maskinerna. Om du vill komma igång med assembler-programmering kan PIO vara en bra början, då det är begränsat och väldokumenterat.
RP2040 är en snabb tvåkärnlig ARM Cortex M0+ med 125 MHz klockfrekvens (på ItsyBitsy).
Egenskaper:
* Samma mått som andra ItsyBitsy-kort, 36x18x4mm.
* RP2040 32-bitars Cortex M0+ dubbelkärnig processor med ~125 MHz klockfrekvens och 3.3V logiknivå och spänning
* 264KB RAM
* 8MB SPI FLASH för lagring av filer och kod. Inget EEPROM-minne finns.
* 23 GPIO-pinnar med följande funktioner:
- Fyra 12-bitars ADC (en mer än Raspberry Pi Pico)
- Två I2C, två SPI och två-UART-- 16 PWM-utgångar för att styra servon, lysdioder, m.m.
- De tio utgångarna som saknar ADC och seriell kommunikation är bredvid varandra för att underlätta bruk av PIO
- Pin #11 har en röd lysdiod för indikering, tester, osv.
* En inbyggd NeoPixel spänningsmatas genom GPIO, så den går att stänga av helt för att spara ström.
* Både Reset och Bootloader select har fått riktiga inbyggda knappar, så du slipper dra ut usb-kabeln varje gång du vill programmera kortet.
* Inbyggd 3.3V spänningsregulator med upp till 500mA strömuttag korta stunder
* En power enable pin
* Strömmatas över USB eller extern strömförsörjning
* SWD-pins för debugging
* Inbyggd 12MHz-kristall för precis timing
* En Vhigh-utgång ger tillgång till den spänning som är högst av VBAT och VUSB, för att driva lysdioder, servon, andra kretsar, osv.
* En digital utgång (D5, märkt med ett utropstecken) har inbyggd nivåomvandlare baserat på Vhigh, för kommunikation med 5V-logik
* Micro USB-kontakt.
Mer om PIO:
De två konfigurerbara PIO har åtta "state machines. PIO kan snabbt och utan att belasta processorn kan utföra enklare funktioner. I och med att det sker separat från processorn, kan de exempelvis läsa av pins och ha datan klar när processorn behöver den.
Eftersom RP2040 kan ha upp till 133Mhz klockfrekvens kan det bli problematiskt att kommunicera med äldre eller långsammare enheter. Många processorcykler kan gå åt innan RP2040 får något svar på seriell kommunikation. Men med PIO-maskinerna kan RP2040 istället ägna sig åt sina beräkningar, medan PIO-maskinerna sköter kommunikation med omvärlden. När så processorn vill läsa av datan, så har PIO-pinnarna den lagrad för snabb avläsning.
Särskilt om det är något obskyrt protokoll det handlar om, eller exempelvis en ovanlig display, så kan PIO-maskinerna "bit-banga" kommunikationen, alltså skapa rätt bitflöde utan att "förstå" protokollet det handlar om. Detta utan att kärnan i RP2040 behöver vänta, eller hantera precis timing.
Alla PIO-maskiner har tillgång till alla GPIO-pins, kan operera från 2KHz till 133Mhz klockfrekvens, och kan läsa och skriva till pins, skicka data till FIFO och räkna upp en klocka på bara en klockcykel.
PIO kan exempelvis generera klockor, styra servon utifrån en enkel instruktion, eller återkoppling, dimma lysdioder, bland mycket annat.
Ett litet assembler-liknande språk som heter pioasm, med bara nio instruktioner (!) är allt som krävs för att programmera PIO-maskinerna. Om du vill komma igång med assembler-programmering kan PIO vara en bra början, då det är begränsat och väldokumenterat.
