Produktbeskrivning
Ett minimalt RP2040-baserat utvecklingskort med USB-C-kontakt och hela 8MB flash. Lämplig för bärbara projekt, wearables, samt för montering i existerande apparater och på kretskort med ont om plats.
Liksom storebror Raspberry Pi Pico har Tiny 2040 både krenelerade kontakter för ytmontering och möjlighet till hålmonering med stift- eller hylslist. Förutom det mindre formatet och det fyra gånger så stora flash-minnet har Tiny 2040 samma specifikationer som Raspberry Pi Pico, ARM Cortex M0+ med upp till 133Mhz klockfrekvens och 264kB of SRAM. Kortet har även en inbyggd RGB-LED. Tolv IO-anslutningar har plockats fram för användaren, varav fyra med 12-bitars ADC-kanaler. En användarkonfigurerbar omkopplare är praktisk för tester och annat, och agerar DFU select när Tiny 2040 startar.
Inbyggd 3.3V-regulator
Mått: cirka 22.9 x 18.2 x 6mm
Mer om PIO:
De två konfigurerbara PIO har åtta "state machines. PIO kan snabbt och utan att belasta processorn kan utföra enklare funktioner. I och med att det sker separat från processorn, kan de exempelvis läsa av pins och ha datan klar när processorn behöver den.
Eftersom RP2040 kan ha upp till 133Mhz klockfrekvens kan det bli problematiskt att kommunicera med äldre eller långsammare enheter. Många processorcykler kan gå åt innan RP2040 får något svar på seriell kommunikation. Men med PIO-maskinerna kan RP2040 istället ägna sig åt sina beräkningar, medan PIO-maskinerna sköter kommunikation med omvärlden. När så processorn vill läsa av datan, så har PIO-pinnarna den lagrad för snabb avläsning.
Särskilt om det är något obskyrt protokoll det handlar om, eller exempelvis en ovanlig display, så kan PIO-maskinerna "bit-banga" kommunikationen, alltså skapa rätt bitflöde utan att "förstå" protokollet det handlar om. Detta utan att kärnan i RP2040 behöver vänta, eller hantera precis timing.
Alla PIO-maskiner har tillgång till alla GPIO-pins, kan operera från 2KHz till 133Mhz klockfrekvens, och kan läsa och skriva till pins, skicka data till FIFO och räkna upp en klocka på bara en klockcykel.
PIO kan exempelvis generera klockor, styra servon utifrån en enkel instruktion, eller återkoppling, dimma lysdioder, bland mycket annat.
Ett litet assembler-liknande språk som heter pioasm, med bara nio instruktioner (!) är allt som krävs för att programmera PIO-maskinerna. Om du vill komma igång med assembler-programmering kan PIO vara en bra början, då det är begränsat och väldokumenterat.
Liksom storebror Raspberry Pi Pico har Tiny 2040 både krenelerade kontakter för ytmontering och möjlighet till hålmonering med stift- eller hylslist. Förutom det mindre formatet och det fyra gånger så stora flash-minnet har Tiny 2040 samma specifikationer som Raspberry Pi Pico, ARM Cortex M0+ med upp till 133Mhz klockfrekvens och 264kB of SRAM. Kortet har även en inbyggd RGB-LED. Tolv IO-anslutningar har plockats fram för användaren, varav fyra med 12-bitars ADC-kanaler. En användarkonfigurerbar omkopplare är praktisk för tester och annat, och agerar DFU select när Tiny 2040 startar.
Inbyggd 3.3V-regulator
Mått: cirka 22.9 x 18.2 x 6mm
Mer om PIO:
De två konfigurerbara PIO har åtta "state machines. PIO kan snabbt och utan att belasta processorn kan utföra enklare funktioner. I och med att det sker separat från processorn, kan de exempelvis läsa av pins och ha datan klar när processorn behöver den.
Eftersom RP2040 kan ha upp till 133Mhz klockfrekvens kan det bli problematiskt att kommunicera med äldre eller långsammare enheter. Många processorcykler kan gå åt innan RP2040 får något svar på seriell kommunikation. Men med PIO-maskinerna kan RP2040 istället ägna sig åt sina beräkningar, medan PIO-maskinerna sköter kommunikation med omvärlden. När så processorn vill läsa av datan, så har PIO-pinnarna den lagrad för snabb avläsning.
Särskilt om det är något obskyrt protokoll det handlar om, eller exempelvis en ovanlig display, så kan PIO-maskinerna "bit-banga" kommunikationen, alltså skapa rätt bitflöde utan att "förstå" protokollet det handlar om. Detta utan att kärnan i RP2040 behöver vänta, eller hantera precis timing.
Alla PIO-maskiner har tillgång till alla GPIO-pins, kan operera från 2KHz till 133Mhz klockfrekvens, och kan läsa och skriva till pins, skicka data till FIFO och räkna upp en klocka på bara en klockcykel.
PIO kan exempelvis generera klockor, styra servon utifrån en enkel instruktion, eller återkoppling, dimma lysdioder, bland mycket annat.
Ett litet assembler-liknande språk som heter pioasm, med bara nio instruktioner (!) är allt som krävs för att programmera PIO-maskinerna. Om du vill komma igång med assembler-programmering kan PIO vara en bra början, då det är begränsat och väldokumenterat.
